Sista förbrukningsdag vs Bäst före-datum

20765
Gryta på skinkstek med palsternacka, äpple & kål

Varje vecka slänger vi i våra svenska hushåll mängder med bra, god och näringsrik mat. Enligt Livsmedelsverket så slänger vi ungefär var femte matkasse vi handlar. Det är ju helt galet – framförallt med tanke på hur världen ser ut idag.

Det finns många skäl till varför så mycket ätbar mat hamnar i soporna. Om vi bortser från vanliga anledningar som att vi lagar för stor mängd mat och tycker matrester är tråkiga. De får vi återkomma till för det tycker verkligen inte jag. Matbilderna är några av mina favorit-rest-recept.

Istället fokuserar vi här på när vi slänger mat vi antar är dålig. Vi antar det bara för att vi stirrar oss blinda på förpackningens siffra. Fast det är ju innehållet vi skall äta och för att avgöra om det är ätbart så får vi istället lukta, känna och smaka.

Den där siffran är nämligen väldigt trångsynt. Det kan vara så att siffran säger att maten är ok att äta, men att livsmedlet har gått och blivit dåligt utan siffrans tillåtelse.

Så det enda vi kan lita på är våra sinnen och vårt sunda förnuft. Tänk er att ni har era gamla morföräldrar bredvid er, min gamla mormor Gerda hade blivit tokig på mig om hon sett mig kasta mat bara för att siffran sa så.

Så våga lita på era sinnen (eller en klok fantasigamling vid er sida). Luktar det illa – ät det inte. Det är inte svårare än så.

vqlfg8a87bylarxwxksg
Ugnsbakade rotfrukter med feta & kikärtsdipp

Först måste vi reda ut siffrorna. Bäst före-datum och sista förbrukningsdag är hållbarhetsmärkningar för livsmedel, så långt är nog alla med, men de betyder långt ifrån samma sak.

En korrekt förklaring av märkningarna är:

Bäst före-datum
Det är en rekommendation från tillverkaren. Ofta går det alldeles utmärkt att äta livsmedlet flera dagar/veckor efter passerat bäst före-datum om det har förvarats på rätt sätt. Med rätt sätt menas oftast kylskåp vilket de flesta har i sitt hem.

Det här är en säkerhet från tillverkaren som bara behöver garantera kvalité fram till just det datumet. Det passar dem såklart även ganska bra att vi slänger förpackningen och går och köper en ny.

Ägg är ett exempel som brukar nämnas. Har man förvarat dem i kylen så står de sig i alla fall en månad efter att bäst före datumet har passerats. Och skulle det vara så att ägget har blivit dåligt så känner man det på lukten – det går inte att ta fel på ett dåligt ägg.

Sista förbrukningsdag

Är en viktigare märkning. Det betyder att ett livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat. Märkningen används främst på känsliga livsmedel som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå kyckling och rå fisk.

19092
Frittata med pancetta & pasta

Så får du maten att hålla

Vi försöker att strunta i förpackningens siffror hemma hos oss. Det har inneburit att vi slänger väldigt lite mat och även att vi tänker lite extra på hur vi behandlar maten.

  • Se till att alla varor som ska stå i kylen kommer dit snabbt. De skall inte stå i en varm bil eller på middagsbordet för länge.
  • Använd hellre mindre burkar att förvara i, och använd redskap när ni tar i livsmedel. Att ta med händerna eller smaka med ett finger tillför bakterier.
  • Använd frysen som är en jättebra förvaring. Lär dig dock hur man tinar olika livsmedel – här gör många fel.
  • En enkel tumregel är att ju kallare maten förvaras desto längre håller den (med vissa undantag). Ofta står det rekommenderade grader på förpackningen. I kylskåpet är +4-5 °C bra, medan -18 °C är lagom i frysen.
  • Tänk på att värma upp mat ordentligt när den tillagas, samt att kyla ner den snabbt. En gryta som skall svalna kan exempelvis med fördel hällas över i ett vidare kärl eller flera mindre.

badge_medium-handla_360

Sen finns det faktiskt många fördelar med att handla mat på nätet även i denna fråga. Dels får det oss som konsumenter att göra mindre impulsköp, vi handlar mer genomtänkt. Dels åker våra livsmedel kyltransport hem till dörren och dels behöver vi som butik inte hålla ett stor lager med varor som står och blir dåliga.

Päronpizza, päronpasta & pärontupp

IMG_2440Vi har det angenäma problemet i Matstudion att vi då och då får lådor med livsmedel som blivit över eller kommit fel. Oftast är det inget fel på på dem alls utan det är enbart för att Mat.se har höga krav på vad som skall skickas ut till kund.

Visst låter det som slöseri, fast det är precis det som sker i vanliga butiker varje dag. Vi kunder har höga krav och väljer ut de finaste päronen, de andra ligger kvar i högen och blir gamla. Sen är de för skruttiga och slängs när de egentligen är som sötast och bäst.

Här försöker man istället ligga steget före. Att den sorteringen skall ske tidigare hos frukthandlaren.

Alla de päronen med en liten skönhetsfläck som är precis lika goda och bra, de skall inte ligga och bli gamla. De skall användas. Men sorteringen måste göras tidigare.

IMG_2478

Tuppakaka eller Tuppkaka? Vilket är egentligen det korrekta namnet för denna kära sötsak? Här är det en variant med päron & choklad. Samt en med plommon & pärlsocker.

IMG_2482

Det bästa hade såklart varit att vi struntade i skönhetsfläckar, men det gör vi uppenbarligen inte. Så det här med näthandel har faktiskt ett jädra bra upplägg för svinn och resurstänk.

Varför då undrar ni?  Därför att inget ligger i en hylla och blir gammalt. Det levereras vidare direkt.

Sen ibland kommer en låda fel eller har blivit dålig, och då blir vi i Matstudion glada:)

Älskar känslan av att ha överflöd av något gött. Några lådor citroner, en pall med jordgubbar som vällt eller som häromveckan när vi fick några lådor päron och plommon. Lovely!

Så förutom att safta, sylta och marmelada så blev det en hel del maträtter och bakverk som dyker upp i receptbanken allt eftersom. Först ut en Päronpizza, Päronpasta och Tuppkaka. Klicka på bilderna så kommer ni till recepten.

IMG_2465

Vad betyder egentligen ekologiskt?

1 (4) Det här med att handla ekologiskt, det är bra. Det vill vi göra. Vi känner oss ganska nöjda när vi gör det. Fast det känns ofta som att vi gör det för att det ser bra ut. För att vi vill vara medvetna. För att det har blivit en klassfråga. Det får inte bli en klassfråga. Vi måste förstå varför vi skall göra det och göra det av rätt anledningar.

Och ja, jag har precis läxat upp mina barn efter att de slängt skräp i skogen. Haft en låång monolog om konsekvenser, miljöförstöringen och annat så det är lika bra att jag fortsätter att läxa upp. Hoppas ni fattar mer än vad barnen gjorde, de slutade lyssna innan jag ens börjat.

Sen skall nämnas att jag lever inte alls som jag lär. Inte fullt ut i alla fall. Men jag strävar mot det. Och blir man påmind om varför vi gör det här så är valet inte så svårt i slutändan.

2 (3)Vad betyder ekologiskt?

Ekologiska livsmedel är rena och naturliga. Det betyder att de inte innehåller några onaturliga tillsatsmedel. Inget för att försköna varken arom, färg eller konservering.

I eko-lantbruket används inga kemiska bekämpningsmedel, ingen konstgödning och all produktion skall sträva efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt.

Man jobbar helt enkelt på naturens villkor. Och gör man det så mår naturen bra. 

Eko VS svenskt?

En svensk produkt eller en ekologisk produkt som har rest långt?

Det är två olika saker. Att en vara är eko har inget med transporten att göra. Det kan låta bakvänt men det är faktiskt inte frakten som är den största miljöboven vad gäller mat. Det är hur det produceras. Så eko är ett bättre val, även om det rest långt.

Det allra bästa valet är så klart både eko och svenskt.

3 (2)

Vad innebär kemiska bekämpningsmedel och de finns väl ändå i en godkänd mängd?

Fast vad händer när alla olika medel blandas i vår kropp? Det vet vi inte med säkerhet. Den omtalade cocktaileffekten. Vad vi vet är att mestadel av arbetarna ute i världen som bor och verkar mitt bland besprutningen inte mår bra.

Och här hemma känner vi säkert alla någon som har drabbats av cancer, diabetes eller inte kan få barn. Bekämpningsmedel kanske inte är ensam ansvarig för det, men säkerligen en medbrottsling. Är det värt för att få ett grönare äpple eller en större banan?

Varför är eko-mat så dyr?

Därför att vi har fått en helt skev prisbild över vad mat skall kosta. I alla fall riktig mat. Vi tycker eko är dyrt men lägger gärna desto mer slantar på snask, hel och halvfabrikat och alldeles för mycket kött.
För att inte tala om all mat vi slänger. Om vi skulle stuva om lite i våra matkassar och i vårt tänk så skulle vi inse att det inte är så dyrt.

4 (2)

Men varför kostar en eko-grönsak mer än en vanlig? 

Tänk om man kunde få en helt rättvis prisbild av vad kemikaliejordbruket egentligen kostar. Alltså om man skulle väga in kostnaderna för vattenrening, förstörelse av biologisk mångfald, hälsoskador, övergödning och allt annat. Om även alla konsekvenser skulle vägas in i priset. Då skulle prisbilden se annorlunda ut.

Men ett enkelt svar på frågan är att ett eko-jordbruk inte kan pressa produktionskostnaderna med hjälp av bekämpningsmedel och konstgödsel. Man odlar även fler grödor på en yta istället för det billigare alternativet med enda massodling. Varför? Därför att den biologiska mångfalden behöver det. Vi håller på att paja den biologiska mångfalden. Hur läskigt är inte det.

Men man hittar ju bekämpningsmedel även i eko-produkter?

Ja, eftersom det redan finns överallt. I sjöar, regn och dricksvatten. Halterna i en eko-grönsak är betydligt lägre än en besprutad grönsak. Och ju mer jordbruk som kan gå över till ekologisk odling, desto mindre gifter förorenar vi vår värld med.

Ok. Nu har jag läxat klart.

Och varför tittar vi på massa äpplen? Därför att det är mitt träd och äpplena är alldeles obesprutade och fina.

5 (2)